Klippspik har använts i Sverige sedan 1800-talet, kanske även till viss del på 1700-talet också. Många hus och gårdar, båtar och möbler samt lådor och annat har spikats med klippspik. I Sverige fanns tillverkning på många bruk men de flesta, om inte alla, har numera lagts ned. Vår spik kommer från Tremont Nail co i USA, en av de sista tillverkarna av klippspik. Ur deras sortiment har vi tagit in de flesta typer och längder.
Dyckert (Tremont): denna klippspik används där du vill ha ett minimum av synlighet, avsikten är att hela spiken ska slås in i materialet så att ingenting sticker ut, dyckertspik används till invändiga snickerier såsom foder vid fönster och dörrar, socklar vid golv eller till taklister med mera. Också i möbelsammanhang lämplig spiksort.
Klippspik för möbelstommar, paneler o liknande (Tremont)
Denna klippspik passar till ställen där du inte behöver dölja huvudet, tex där det inte gör något att den syns. Spiken är lämplig för tex nagling (metod att ”vända” spiken på baksidan som en märla, metoden ger en mångdubbelt stark skarv). Passar bla till väggar, breda skivor, dörrar, paneler och liknande. Ibland också kallat klinkspikning. Om det är ett ord lånat från engelskans clinching eller om de lånat det från nordiskan, det finns kanske andra som kan säga!
En variant har huvudet format som vore det en smidd spik, mycket snygg och klart billigare än en äkta smidd spik!
En sak man ska tänka på är hur man sätter spiken i trät. Eftersom spiken har en rektangulär och avsmalnande profil, bör den sättas så man inte spräcker trät, alltså sätt den med fibrerna, inte tvärs.
Jag har väl ibland besökt en och annan loppis på sommaren. Ibland har man tur att hitta oanvända klippspikar. Jag brukar inte tveka att köpa en näve, så länge priset är rätt.
Klippspik från loppis.
Dela detta innehåll
